9. dec, 2017

Vintermörker

Det är fredagskväll en dryg vecka in i december. Vinden viner kring husknuten och i fönstret kan jag se hur persikoträdets grenar vajar upp och ner i vinden. De löst sittande ljusslingorna rör sig likt eldflugor i den starka vinden. Mörkret vid den här årstiden är väldigt påtagligt och framförallt långvarigt. Kung Bore har varit ganska beskedlig hittills i år och jag följer med stor spänning hur han tänkt sig den närmaste tiden. Förståsigpåare menar att vi kommer att få en snörik och kall vinter, vilket återstår att se. Klara dagar kan man behöva solglasögonen men då under ganska begränsad tid då solen smyger i kanten av trädtopparna och oftast inte når upp så högt att den kan avnjutas. Att kalla det för dag är säkert en överdrift då det oftast i bästa fall kan liknas vid gryningsljus.
Vid den här tiden på året behöver man all motion som går att uppbringa för att inte vågens numera digitala funktioner ska ge upp och låsa sig så att man får kalla på sonen för att få igång den igen. För även i vågen sitter det naturligtvis en liten dator som talar om när lussebullarna blivit för många eller att pepparkaksdegen till lunchen inte var det bästa alternativet när det gäller att hålla vikten i styr. Som tur är närmar sig julen och därmed dansen kring granen som gör att kilona antagligen kommer att rasa.
För att gardera eventuellt frånfälle i juldansen brukar jag gå cirka en timma varje dag. Den timman använder jag oftast till att fundera över kommande projekt i trädgården och eftersom projekten oftast är många är det ett utmärkt sätt att förbereda för våren – även om den just nu känns väldigt avlägsen.