Kalkonmiddag

I några dagar har vi nu provat på det nya året 2018.
Den här vintern verkar det som norra Sverige har roffat åt sig all snö och dessutom i stora mängder. Här är gräsmattorna gröna och frodiga nästan som på sommaren det är bara maskrosorna som saknas.
Däremot har regnet fortsatt strila i närmast oändliga mängder. Just nu har vi från SMHI fått en klass 1-varning för höga vattenflöden i bland annat Svartån.
Sjön Sommen har en lägsta vattennivå vilken den inte får underskrida. För bara några månader sedan tangerades den lägsta vattennivån men efter allt regn under hösten har nu Sommen bara 30 centimeter från att nå den högsta vattennivån.
I helgen är det kalkonmiddag en årlig begivenhet som normalt brukar infalla mellan jul och nyår men som den här gången, på grund av de inbjudnas spridning över vårt avlånga land blev förpassat till det nya året.
Åtta kilo kalkon har hustrun inhandlat till femton inbjudna gäster så det blir knappast någon som behöver gå hungrig från bordet. Snarare befarar jag att vi kommer att få äta kalkon fram till att den första tussilagon visar sig i dikesrenen.
Det finns inte mycket som just nu går upp mot kalkon med potatis och gräddsås efter att ha inmundigat julmaten under en tid.
För min del är det ändå inte kalkonen som är det mest eftertraktade den här dagen utan efterrätten – chokladpudding.
Som vanligt är det tanken på vikten som möjligen kan sätta käppar i hjulen annars finns det nog inte något som sätter stopp för njutningen av den eftertraktade efterrätten. Det vattnas i munnen bara jag tänker på chokladpudding och jag kan känna den underbara brytningen som uppstår när grädden och chokladen blandar sig i munnen. Man blir även lite nostalgisk och minns barndomens söndagar då det ibland bjöds på chokladpudding.
Nu tänker vän av ordning att han är ju helt tokig i efterrätter – men inget kan vara mer fel för det är bara vid den här tiden på året som jag äter efterrätt och då bara risalamalta och chokladpudding.
I vår familj är det hustrun som är den stora efterrättsälskaren. Hon är känd i bekantskapskretsen som den som gärna äter dubbla efterrätter när tillfälle ges.
God fortsättning på det nya året.