Bag in box

När jag idag ser ut genom köksfönstret börjar snön bli smutsig och stora rännilar av brunt vatten rinner mellan plattorna intill förrådet. Äntligen ser det ut som kung Bore börjar ge upp och släpper sitt grepp, ett grepp han för övrigt haft alldeles för länge. Våren som vi så länge längtat efter har nu fått möjlighet att ta över om det inte visar sig att kung Bore tar nya tag vilket inte alls är omöjligt.
Huset är fullt av frösådder som väntar på att få komma ut i de tre Lidl-växhusen som inhandlades för ett par år sedan. Förra året sattes växthusen upp den vecka som just nu går mot sitt slut. Vis av erfarenheten från förra året så väntar jag nog någon vecka till innan de plockas upp från sina lådor. För mig är glädjen den samma när växthusen ska upp som när julsakerna börjar plockas fram i slutet av november eller kanske till och med bättre.
Förra året blev det ju ganska kallt en period när växterna hade hittat sin plats i växthusen med temperaturer ner mot – 8°. I ett av växthusen gav dessutom frostvakten upp och de flesta Fuchsia med den. Några klarade sig och ska så småningom ut till växthusen igen.
För att ha något att njuta av vid den här tiden så blev det inköp av tio nya fuchsiastickligar för ett tag sedan. De står just nu och växer till sig i fönstret i barnbarnens lekrum på övervåningen.
Hustrun har den här veckan fortsatt sitt handlande på nätet, något jag berättade om förra veckan, men den här gången har det varit vinglas som hon hittat på Tradera. Vi har Kosta Boda Line och eftersom en del gått sönder och vissa fått naggar så var det enligt hustrun nödvändig att investera i nya eller rättare sagt begagnade glas.
Det gick lite trögt i början innan hon lärt sig hur auktionerna går till på Tradera. Men nu har hon lärt sig att man kan vänta ända till slutet utan att lägga några bud, för att sedan lägga ett bud en halv minut innan auktionen går ut.
Plötsligt en kväll kommer hon glädjestrålande ner till mej i källaren där jag har blivit förpassad med mitt tv-tittande och det lyser i ögonen när hon just ropat in sex vinglasglas av just de vi saknade.
När man kommer in på vinglas så är steget inte så långt till glasens innehåll och då inte minst lådvinet som blivit så populärt.
På systemet får man för övrigt inte kalla det för dunkvin. Det fick en svåger erfara när han skulle få hjälp med ett dylikt vin då expediten klart och tydligt talade om att – dunkvin säljer vi inte här, det heter lådvin!
Jag minns som igår när de första kartongerna introducerades. Det är nästan 20 år sedan eller närmare bestämt 1996 och det blev omedelbart en enorm succé. Jag minns att både hustrun och jag noterade nyheten med en smula skepsis. Vem i hela fridens namn vill köpa på sig så mycket vin på en enda gång? Dessutom skulle vinet hinna bli dåligt innan vi lyckats dricka upp det. Men naturligtvis var vi tvungna att prova så vi köpte ett par lådor och visst gick det åt. Vinet han aldrig bli dåligt, de enda som möjligen blev dåliga var vi.
Dock var ventilerna lite tröga på den tiden och det var därför lätt att få så kallad ”Bag in box-tumme”. Bag in box tumme uppstod oftast på fredagskvällen för att förvärras under helgen. Den bestod av en röd, ömmande och svullen tumme. Något som var allvarligt för akutsjukvården som vid den här tiden hade fullt av människor som under helgerna ockuperade väntrummen för att få sina tummar omplåstrade.
Det är en stor fördel om man som vissa fotbollsspelare är både höger och vänster-fotad – eller som i det här fallet att man kan använda sig av båda tummarna. Själv är jag högerhänt och det var därför svårt att i början fylla på med både höger och vänster tumme.
Idag, efter 20 års träning, går det bra. Kanske har ventilerna utvecklats under åren och därför anpassats till dagens tummar. Eller så har det blivit läderhud på tummarna efter 20-årigt tryckande på de små ventilerna för idag är Bag in box-tummen ett minne blott.