Hösten har kommit och med den de gråkalla, regniga och dimmig dagarna som vi ofta förknippar med hösten. De ljusa dagarna med hög, klar luft och glödande höstlöv lyser just nu med sin frånvaro. Men det finns ändå en tjusning när höstlöven faller i cirklar runt träden och de nakna mörka grenarna sträcker sig mot himlen och bildar vackra grafiska mönster. I trädgården har växterna gått i en behövlig vintervila efter en lång och härlig sommar.
Nu har växterna som inte klarar vintern ute fått sin vintervila i hallen i sommarhuset. Det är ett ganska gediget arbete när alla växter som inte klarar av att övervintra ute måste tas in. Det är ett 30-tal pelargoner, 56 kaktusar och succulenter, 5 stora (2,5 meter höga träd) potatisblommor och 2 st något mindre, agapanthus 5 krukor varav 2 st är riktigt stora.
Vi har även 5 syddracena som är ganska yviga och därför tar stor plats. Utöver det uppräknade finns ytterligare ett antal växter. Att fylla hallen på 12 kvadratmeter och alla fönsterbänkar är inga problem. Nu kan både växterna och vi, nöjda och glada invänta vintern. Bilden är en fruktkropp från Kobrakallan.

För cirka 4-5 år sedan planterad barnbarnet och jag ett Nektarinträd. Det var mest på skoj och det fanns inga ambitioner att få nektariner på trädet. Döm om min förvåning när trädet blommade tidigt i våras. Det var kallt ute och jag hjälpte därför till med pollineringen. Vi kunde ganska snart se några fruktämnen. De växte till sig under sommaren och var i mitten på september fortfarande gröna och hårda. Jag trodde inte att de skulle hinna mogna under den korta tid som var kvar av sommaren. Men nu i början av oktober har de mognat och den gångna helgen kunde vi njuta av nyskördade nektariner – vilken lycka!

Kom just hem från en vecka på Sicilien med 30° i luften och 27 i havet. Ett besök på Etna var viktigt eftersom vi inte varit på Sicilien tidigare. Som vanligt var det en del växter och frön med hem i resväskorna. På Etna fanns några växter som verkade intressanta så det blev till att gräva i askan. Ska bli spännande att se om de tar sig efter flytten. På Etnas sluttningar kan det bli ganska kallt varför växterna kanske klarar sig här hemma i zon 2.

I torsdags åkte hustrun och jag 40 mil till Uddevalla för att få tag i en Lotusnäckros. Vi hade hyrt hotellrum i Uddevalla på torsdagskvällen för att på fredagen hämta det lilla undret hos Roland Gustavsson. Har ni inte varit i hans trädgård så är den väl värt ett besök. Vi fick en mycket trevlig visning av trädgården som tog dryga 3 timmar. Hade det inte varit för hemresan som var cirka 44 mil så hade jag kunnat gå hos Roland ytterligare ett tag. 84 mil för en Lotusnäckros låter mycket men nu när den är på plats är det väl värt resan. Hoppas nu bara att den klarar sig så att vi så småningom kan få njuta av de rosa blommorna. För att den ska blomma måste den ha en vattentemperatur på minst 20° i tre månader vilket kan bli en utmaning.